Om

Christina Grefveberg

Sextitalistgeneration - uppväxt med Televinken, V-jeans, minicykel, disco och jämställdhet

Handläggare av tolkutbildning,
en fyraårig yrkesutbildning på högskolenivå,
som ges inom folkhögskolans värld.
Arbetsplats: TÖI, Stockholms universitet

 
Förtroendevald i Fackförbundet ST vid SU - Bästa facket!
Rättvisa, solidaritet, engangemang och nyfikenhet


 


 

 

Onsdag, Februari 03, 2010

Roligt på jobbet - improvisation i högre skolan

Visst blir man lite piggare om man tillåter sig att skratta lite då och då.

Man kan ju tro att fakultetsnämndens möten måste vara gravallvarliga. Men så är det inte. På senaste humanistiska fakultetsnämndens möte inbjöds vi till improvisationskomedi. Egentligen hände inget märkvärdigt mer än att ordförande byggde upp mötet med lite stickord här och där till en viss – hum - fnissnivå. Så i ett beslutsärende ställdes en fråga till ordförande. Ordförande i sin tur blev knäpptyst. Ögonen glittrade, mungiporna drogs uppåt. Kunde man ana att en inre kamp pågick för att hålla anledsdragen någorlunda i skick? Tystnaden tycktes vara oändlig och alla tänkte först ”Har han glömt frågan???”  och sedan  ”Har han somnat???” och sist ”Vad har händer??” Och så kom det. Pang, mitt i prick  – en kort avslöjande mening - ett drag av satir, ett härligt svar. Vi skrattade!

Några dagar senare inbjöds jag till en provföreläsning, i vanliga fall en ganska nervös tillställning för den sökande. Det visade sig bli en ganska uppsluppen och roligt föreläsning. Helt plötsligt var vi djupt involverade i hur man i en TV-komedi kan översätta  ”egg with little soldiers” (som visade sig vara en typisk engelsk frukosträtt). Ägg med små soldater? Fattiga riddare? Ägg och rostat bröd? Ja, alternativen tycktes oändliga. Jag fick en dos rolighetsfaktor och en dos kompetensutveckling.

Tisdag, Januari 26, 2010

Promemoria Ökad organisatorisk frihet...

Av sk Autonomiutredningens förslag blev det inte många punkter kvar i promemorian ”Ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor”. Huvudpunkterna blev:
-att ta bort fakultetsnämnder och särskilda organ (institutionsstyrelser togs bort i början av 1990-talet),
-att särskilda inrättningar inte bör regleras i egen förordning, istället bör berörda lärosäten besluta om sådan verksamhet
-att administrativ skicklighet inte behöver regleras vid tillsättning av rektor, denne förväntas ha sådan skicklighet
-att prorektor inte behöver regleras då samma behörighetskrav bör gälla för en rektor som en ställföreträdande (prorektor)
-att detaljreglering i utbildningen ska minska
-att upplysningsbestämmelser som bland annat diskrimineringslagen inte behöver skrivas in i förordningen eftersom den finns i andra författningar som gäller för högskolan.

Jag har sett ett internt remissförslag från en av fakulteterna, där man ansåg att de två första att-satserna dvs fakultetsnämnd och särskilda inrättningar bör finnas kvar och reglerat. Bra för TÖI:s del eftersom vi berörs i högsta grad då TÖI är en särskild inrättning. TÖI:s verksamhet regleras av tre (eller fyra?) förordningar, och två regleringsbrev från två departement (men skulle även kunna vara tre departement). Inte helt enkelt att förvalta detta uppdrag, om en avreglering skulle ske.

Torsdag, Januari 21, 2010

Trygghetspengar i samverkan

Igår var det samverkansmöte med fackliga organisationerna och arbetsgivarrepresentanter om de så kallade trygghetsmedlen. Medel som är avsatta för kompetensutveckling, aktivt omställningsarbete och finansiering av delpensioner. Det som gladde mig mest var att personalavdelningen äntligen har fått en budget – i siffror - för personalutbildning och tillskott av ytterligare en ny medarbetare! Budget som vi i ST tjatat om sen förra seklet. Det betyder också att personalen som jobbar med planering av olika kompetensinsatser kan arbeta mer strategiskt och långsiktigt. Något som de redan har börjat med, vilket är jättebra. Igår bollade vi lite gamla och nya idéer. Behovet verkar ibland vara oändligt.

De ärenden som känns lite extra positiva men också lite mentalt jobbiga, är medarbetare som av olika anledningar behöver hjälp att ta sig vidare. Antingen från en lång sjukskrivning eller på grund av arbetsplatsen/arbetet inte riktigt passar in. Därför är det jättebra att inom trygghetsavtalets ram kunna ge kollegor stöd i form av olika insatser. Det gör att institutionerna vågar ha empati och satsa lite extra.

Onsdag, Januari 13, 2010

”Här och nu i hetluften”

Så kan man beskriva varför det är så kul att jobba som tolk. Beskrivning kommer dessutom från en nyutexaminerad tolk som med gott självförtroende (bra!) tar sina första steg ut på arbetsmarknaden. På den nydesignade webbsidan blitolk.nu finns ytterligare en härlig berättelse om varför man ska utbilda sig till tolk. Det är nästan så att jag blir lite sugen på att omskola mig.

Fredag, Januari 08, 2010

Testar vakenhetsprediktorn

Vad passar inte bättre än att testa om jag under julledigheten har sovit tillräckligt. Är jag tillräckligt utvilad för att börja jobba? Ja, tydligen har jag, även en jobbdag som denna lyckats sova tillräckligt. Men det tog emot att gå upp imorse. Jag har prövat vakenhetsprediktorn och trötthetstestet som Stressforskningsinstitutet har utarbetat tillsammans med företaget Alecta.  Jag är pigg och utvilad! Jaha, det bådar gott.

 

 

Måndag, December 21, 2009

Skrivtolkutbildningen

Så har då den första kullen på den ettåriga skrivtolkutbildningen utexaminerats. Några har redan blivit erbjudna jobb, vilket är otroligt bra med tanke på dagsläget på arbetsmarknaden. Uppenbarligen gick det att ändra målgrupp, målfokusering och innehåll, tack vare entusiastiska, hårt arbetande och engagerade lärare som såg möjligheter.

Utvärderingen blir klar först på nya året och då vet vi hur bra modellen fungerar och vilka justeringar som kanske måste göras. 

Det är min förhoppning att tolkkåren tar emot de nya kollegorna med öppna armar, och en gång för alla lägger ner ”Jante-lagen projektet”.

Fredag, December 18, 2009

Ek, Laguna och Baryshnikov

I kväll bevittnade jag återigen en historisk händelse på Dansens hus. Jag såg fyra pensionärer –  som fortsätter att göra djupa avtryck. Tre koreografier av Mats Ek med honom själv, Niklas Ek, Anna Laguna och Mikhail Baryshnikov. Men det är i verket Ställe som jag nu såg för andra gången, som Lagunas och Baryshnikovs storhet syns. Det är inte så mycket koreografin som gör det utan deras förmåga att uttolka. Varenda rörelse och nerv sitter där det ska, integrerat med rytmen/musiken. Baryshnikovs otroliga mjukhet och i samspel med Lagunas. Anna Laguna kan som ingen annan, smälta ner Eks ibland ganska grovhuggna och upprepande rörelsemönster,  till känslor och förvandla dem till ett graciöst kraftfält.
Moderna dansfreak får säga vad de vill, men det är Mikhail Baryshnikovs klassiska skolning inklusive utstrålning och dramaturgisk inlevelse som gör att han kan leverera oavsett vilken dansform han rör sig inom.

D
en Andre var en duett mellan Mikhail B och Niklas Ek. Niklas en på sin tid fantastisk dansare. Delar av stycket var bra, slutet var lite fånigt. Jag tyckte inte att koreografin gav rättvisa åt Niklas Ek. Ett bra samspel mellan de båda men inte i samma dimension som Anna och Mikhail. Kanske tog åldern ut sin rätt i detta fall även om dansarna är otroligt vältränade. Nåväl det spelar ingen roll.

(Hum, det är typiskt att det var tre män och en kvinna. 80-90% av alla dansare är kvinnor, men i toppen är de manligt.)

Om jag var forskare skulle jag slängt alla andra forskningsprojekt åt sidan och istället ägna tid åt att dokumentera denna unika händelse och samtidshistoria. Här finns: medicin, idrott/fysiologi, drama, dans och lite historia, musik, lite etnologi och filosofi, kommunikation, genus osv.

Tisdag, December 15, 2009

Årets sista nämndmöte

2010 års budget har bearbetas på olika nivåer inom universitetet. Universitetsstyrelsen tog de övergripande besluten om ramarna i november. Därefter har respektive fakultetskansli brottas med sina budgetramar för att få en så bra och rättvis fördelning på institutionerna som möjligt. Idag kom turen till humanistiska fakultetsnämnden att fastställa fördelningen. I år hade fakultetens budgetdokument till viss del kopplats till fakultetens mål. En positiv utveckling. Jag tycker att humfaks schabloner är bra konstruerade och ganska lätta att förstå, vilket är en fördel. På den punkten är det skillnad mellan fakulteterna.

Förvaltningsbudgeten som presenterades på MBL i måndags, har blivit bättre men fortfarande är det mer en redovisning av ramanslag per avdelning. Det minskar möjligheter till särskilda insatser som jag tycker förvaltningsledningen måste göra. Bland annat måste Studentavdelningen ha resurser i paritet med antal studerande och med de kvalitetsmål som är uppsatta för hela universitetets verksamhet. Exempel är extra satsning/resurser på internationell antagning och handläggning av examensärenden. (Det sistnämnda borde vara ett obönhörligt krav utifrån HF, FL samt HSV.)

Humanistiska fakultetens nämndmöte avslutades med liten oväntad festlighet. Bubbel, kaffe och en härlig god vit vintertårta. Fakulteten fyller nämligen 90 år!

Måndag, December 14, 2009

Vaccination fortsättning

Vad hände efter vaccineringen? Jo, värk i högra armen (sprutarmen), efter halvtimme svullnade vänster knä upp till en fotboll. Under natten kändes det som jag fick ytterligare en spruta i baken. Nästa dag fick jag frossa och feber. Dag tre huvudvärk och sist men inte minst under helgen ryggskott och fortfarande viss värk i höger arm.  

Nästa år tänker jag inte vara solidarisk när det gäller influensavaccinering. Spelar ingen roll om det är en asiat, en gris eller en fågel.

Onsdag, December 09, 2009

Vaccinerad!

Kände det kollektiva trycket. Kunde inte undvika den tillfälliga mottagningen i F4 på vägen till F6. Nu är även jag vaccinerad mot ”nya influensan”. Tror inte på att vaccinera sig mot olika typer av influensa. Jag blir sällan sjuk och inte tillräckligt sjuk för att stanna hemma någon längre tid, därför känns det inte så farligt om jag något år skulle råka ut för eländet. Denna spruta är enbart en solidaritetshandling. Och för att bekräfta mediernas massiva propagandaroll.

Tisdag, December 08, 2009

Det lönar sig att vara professor och ST-medlem

Det lönar sig att vara facklig ansluten, även för en chef eller professor. I år fick vi ”förhandlingarna” eller egentligen samrådet på chefslönerna så som vi önskade oss. Och vår uppfattning är att det lönar sig för våra ST-professorer att vi företräder dem.  

En liten påminnelse till Fackförbundet ST professorer: Även du har rätt till lönesamtal med din lönesättande chef dvs dekanus. Bryt ny mark, utnyttja den möjligheten och boka tid redan nu!

Man kan ju tro att en facklig organisation främst är till för arbetstagare på de lägre nivåerna. Där syns vi förstås mest. T ex att företräda en enskild medlem, en kollega, i ett ärende med chefen. Men Fackförbundet ST organiserar alla på arbetsplatsen, och är lika mycket till för chefer på olika nivåer inkluderat professorer som för andra medarbetare. Det är särskilt viktigt inom universitetsvärlden där chefsuppdraget är tidsbestämt. Ibland i något besvärligt arbetsmiljöärende säger en prefekt tillika medlem ”jag behöver ditt (STs) stöd också” – självklart finns vi för den medlemmen också. Ett arbetsmiljöproblem är lika stort problem för arbetstagaren som för arbetsgivaren, båda kan behöva stöd men i olika form. Därför är samverkansperspektivet ett mycket bättre instrument än det traditionella ”vi och dom perspektivet”.

Det är oroväckande att så många anställda bland doktorander, lärare, forskare och professorer är oorganiserade. Man kan tro att universitetsvärlden lever i en skyddad verkstad, att man som individ klarar sig bäst själv. Vi som jobbar fackligt vet att man ska ha en jädrans tur om man kan glida genom arbetslivet på en räkmacka. Kollektivavtalen som ST är med om att förhandla fram och dess värde i arbetet, kan inte nog underskattas!

Det kostar endast 50 kr de första 6 månaderna, så varför inte pröva?

Fredag, December 04, 2009

Veckan som försvann

Vart tog veckan vägen? Något måste jag väl ha gjort? Låt se:
I måndags och tisdags satt jag i mitt lilla kontor framför datorn och dubbelkontrollerade beslutsunderlag för statsbidrag som ska portioneras ut till folkhögskolor.

Onsdagen började med ett relativ konstruktivt möte om en högskolekurs. På mötet försökte jag att hålla låg profil och inte prata. Lyckades väl sådär. Därefter blev det julfika med ett trettiotal ST-medlemmar och det blev förstås höjdpunkten på dagen.

Rivstartade torsdagen med ett givande och bra samtal med en medlem, och det är ju kul. Dessutom fick vi litet tack för god löneförhandling. Det lönar sig att vara medlem i ett fackförbund, och det lönar sig att vara med i fackförbundet ST.
Eftermiddagen ägnades just åt att jobba med ST-professorslöner, läsa argument, jämföra, statistik. Av någon anledning tycks ST locka flest män när det gäller C-nivån, men inom humanistiska fakulteten varken kvinnor eller män. Vilket för mig är helt obegripligt, eftersom flera av professorernas ämnen inte är ”yrkesrelaterade”, (arbetsmarknaden är kanske endast andra lärosäten ?). Man stannar gärna kvar på arbetsplatsen universitetet hela sitt arbetsliv. Då passar ju ST utmärkt eftersom vi organiserar oss och engagerar oss i  frågor som rör vår arbetsplats SU. ( det är i princip allt!)
Resten av dagen blev framför datorn med olika dokument och läsa allt som hade ramlat ner i e-postlådan.

Idag möte med ST-rådet. På dagordningen stod uppföljning och planering av olika aktiviteter i Stockholmsområdet. Denna gång satt jag bara och myste för numera sköts administrationen och planeringen av två unga medarbetare på ST:s kansli. De tänker så bra! Ibland är det så tydligt att nytt friskt blod hjälper.  (Vill någon  dela med sig av sitt friska blod till mitt trögflytande?? Jag vill också vara en frisk fläkt!)
Slutet på dagen gick åt till att läsa e-posten, lite småtrista nyheter och lite goda nyheter.

Nya sjukvårdsförsäkringen är en ideologisk fråga. Reglerna är en katastrof för en stor grupp människor. Några av dom är medarbetare bland oss på universitetet.

Måndag, November 23, 2009

Konstruktivt samrådsmöte om praktikplatser

Idag var det så positivt rogivande att sitta med på samrådsmöte mellan folkhögskolornas tolklärare och arbetsgivare från Landstingens tolkcentraler från hela landet. Fokus för dagen var att lösa praktikperioder. Det gäller att få ut ett femtiotal tolkstuderande på praktikplatser runt om i landet; prova på, auskultation och Praktik med stort P i skarpt läge. Det är glädjande att tolkcentralerna och folkhögskolorna har hittat en modell som ger ett så pass bra resultat (deras gemensamma arbetsinsats är stor).  Denna punkt på dagordningen tog för några år sedan hela dagen, nu löstes de kvarvarande frågorna på ett litet kick.  Det finns fortfarande vissa problem men i stort var alla närvarande glada och nöjda.

Man hann även gå igenom praktikhandledarrollen, vem som har ansvar över vad (lärare, chef, handledare, studerande). Det är befriande att höra att man var samstämmig i att handledaren inte ska ta på sig rollen som lärare och har inte ansvar för att den studerande ska klara utbildningen, det har läraren (detta har varit ett hett diskussionsämne under många år som nu avslutades med ett konstaterande).

En av tolkcentralernas chef tog också upp den komplexa frågan ”Hur tillåter vi att nybörjare få vara nybörjare på sitt jobb och hur hjälper vi de under nybörjartiden?”

Apropå praktik så var några skrivtolkhandledare på plats och de var mycket positiva till sina nya skrivtolkspraktikanter som är ute på ”skarp praktik”. Ett glädjande budskap.

Mitt eget bidrag var att göra reklam för de läromedel/skrifter som kan användas i kompetensutvecklande syfte både för verksamma tolkar och tolkutbildare. Och att prata om vad statsbidraget kan användas till.

Så fick jag förstås frågan hur det går med högskoleanknytningen som alla tycks vänta på. Med ett positivt leende på läpparna blev mitt svar: ”Jag har sagt att den ska bli av i tre års tid, men säger jag att den ska rulla igång till hösten som är min förhoppning, så blir den väl uppskjuten igen (för fjärde året i rad). Därför vågar jag inte säga någonting. Men TÖI jobbar på ärendet.”

Tisdag, November 17, 2009

Löneförhandlingarna är klara

Så har vi lyckats ro löneförhandlingarna i hamn. Det återstår dock att samråda om löner för personal på sk chefsplan dvs alla professorer.

Det känns som vi i ST generellt sett har lyckats bra. Det finns förstås alltid enskilda institutioner eller individer som vi inte lyckas komma överens med arbetsgivaren på ett sådant sätt att båda parter känner sig nöjda. Förhandling handlar ju om att ge och ta. Sen är det klart att vi ser insamlingsmodellen i procent (sk potten) som ett golv medan arbetsgivaren i år hade bestämt sig att det är ett tak. Då gäller det att mötas på halva vägen. Problemet om taket är i ett tiovåningshus eller i ett envåningshus…

I lönefilerna syns det svart på vitt att det fortfarande finns alldeles för många anställda på visstid och deltid. Det gör mig tjurig. Och när då en institution som tidigare har haft konstiga anställningar till nackdel för personalen, vill anställa en lektor på  75% utan bra argument, och när en fakultetsnämnd godkänner detta, blir jag extra tjurig. Det är ett kortsiktigt tänkande! Ingen tjänar på det. Det är helt enkelt ingen vinnar-vinnarmodell. Att fylla upp tid med 25% för en lärare kan inte vara några större problem i dagens verksamhet. Kostnaden går att bära. Men problemet är att en del institutioner inte söker möjligheter över gränserna eller ens mellan sina egna enheter. Ibland kanske man även måste anställa sig ur en kris och hitta andra flexibla lösningar för att utveckla verksamheten.

Ett annat problem som syns i löneförhandlingar är all undervisande personal som av olika skäl inte har en lärartitel.

Jaha, nu ska jag istället tänka på två medlemmar som blev så glada av sina lönelyft att de nästan höll på att svimma.

Fredag, November 13, 2009

Spännande ombudsmöte för ST universitet/högskola

Fackförbundet ST:s avdelning inom universitets och högskolevärlden har haft ombudsmöte i dagarna två. Som vanligt blev det intressanta dagar. Första dagen utmärks mest av nervpirrande val av avdelningsstyrelse. Många känner sig kallade för uppdragen! Vilket är ju bra på sätt och vis, egentligen skulle man önska att alla som ville skulle kunna väljas in.

Sektionen vid Stockholm universitet hade lämnat in två motioner. Vi slet för att få gehör från den stora församlingen – att de skulle gå på vår linje, men där gick vi bet, trots våra utmärkta argument! 

Andra dagen bjöd ST:s nya förhandlingschef på information om kommande avtalsrörelse. Vi pratade lite om lärarnas arbetstidsavtal bland annat om Linköpings universitets pågående förhandlingar om nytt avtal.

Det bästa sparar man till sist och det kom med Sara Lund/Claes Schmidt – som på äkta stand-up-komedi-vis gav sig på alla de fördomar vi har – om normer-attityder-värderingar. Hon/han levererade också härliga citat som "Förr gick man genom dörren, nu går man in i väggen"  och "Skolan betygsätter programmering". En mycket givande och bra föreläsning.

Det som är så givande med dessa möten är att träffa andra förtroendevalda och utbyta erfarenheter. En del har massor av erfarenheter med sig i bagaget och andra är helt nya i sin roll.  

Jaha, eftersom jag inte är med i facebook eller andra sociala medier, så har jag inte fattat att nya influensan heter baconfeber! Tänk att man alltid kan lära sig något nytt!

Onsdag, November 11, 2009

Den ena handen vet inte vad den andra gör

Man blir lite trött. Universitetsledningen vänder sig till regeringen för begäran om medel för utbildning som universitetet redan ger. Är det återigen den decentraliserade verkligheten som spökar? Eller är det de tröga vattentäta skott mellan fakulteter och institutioner som bidrar?

Torsdag, November 05, 2009

Höstkonferens med förtroendevalda

Löneförhandlingar och styrelsearbete hela veckan och mitt i allt hade vi en utbildningsdag för våra förtroendevalda i ST. Denna höst gick färden till Skepparholmens konferensanläggning. Ett trevligt ställe med god mat, smarriga kakor till kaffet och en härlig utsikt över sundet till Lidingö.

 Först fick de 35 deltagarna lite historia som t ex att 1957 kom lagen om 45 timmars arbetsvecka och 1963 om fyra semesterveckor som sedan utökades 1978 med 5 veckor. Medbestämmandelagen, som idag är en självklarhet, kom 1977.

Därefter pratade vi om var vi fackliga hör hemma i organisationen, dvs på vilken nivå sker MBL, var är vi representerade osv. Och kollektivavtalets värde. (Flera av deltagarna frågade hur det går med samverkansavtalet som är ett centralt kollektivavtal från 1997, och som ännu inte är genomfört på SU. Vad ska man säga?)

Jag försökte mig på att beskriva hur en organisationsform som institutionsstyrelse lever kvar, trots att själva företeelsen försvann från förordningen för 16 år sedan.

Självklart pratade vi löner och om universitetets hierarkiska struktur som hämmar synen att se alla medarbetare som en resurs i verksamheten.

Det verkade som de flesta var nöjda med dagen med erfarenhetsutbyte och kompetenspåfyllning.

Tisdag, Oktober 27, 2009

Löneförhandlingarna rullar på

Nu har vi kommit in i ett skede där bud och yrkanden rullar i en jämn ström mellan oss i den fackliga löneförhandlargruppen och institutionernas prefekter. Kan man säga att det är ett ganska lustfyllt men mycket tidskrävande arbete?
Denna vecka har vi dessutom haft muntliga förhandlingar och fler blir det. Dessa ger absolut mest. Den muntliga dialogen är obetalbar i dessa sammanhang. Vi får höra de argument som oftast är svåra att formulera i skrift och vice versa.  Och vi kan ställa följdfrågor. Det optimala och mest givande vore att muntligen förhandla med alla prefekter/chefer men ordningen är sådan att det största arbetet sker skriftligen.

Det är lite synd att lärare/forskare tror de måste tillhöra SACO istället för Fackförbundet ST, vi organiserar alla kategorier på arbetsplatsen. Jag är övertygad om att fler lektorer och professorer skulle bättre platsa i vår fackliga organisation. Professorer än finns det chans! Gå snabbt över till ST! Kostar endast 50 kr första sex månaderna. (Vi samverkar med rektor och dekaner om arbetstagare på sk Chefs-plan. Vi förhandlar om övriga medlemmar).

Tisdag, Oktober 13, 2009

Nämndmöte i Humanistvillan

Nämndmöte igen, i Humanistvillans bibliotek. Ett trevligt sammanträdesrum fast lite för trångt. Som förtroendevald med endast yttrande och närvarorätt uppstår då den inre kampen ”ska jag låtsas som det regnar och sätta mig vid bordet eller ska jag likt en fluga klistra mig längs väggen?”. Valet blev vid bordet längst bort från ordförande, en taktik som denna gång kanske inte var så smart då mina handviftningar gömdes bakom andra ledamöters ryggar. (och i hastigheten ledde av mig till fel namnsägning, fattade inte att ett dokument var dubbelsidigt och fattade inte svaren på frågorna…ja,ja man gör så gott man kan)

Nåväl, eftersom jag ändå har lite synpunkter kan jag ju dela med mig av dessa till nämnden. Då min position är som den är, brukar jag i sann samverkansanda, ”önska mig” dittan eller dattan och hoppas att ordförande  eller någon annan ledamot hakar på och omvandlar önskan till ett reviderat förslag. Ibland lyckas det, ibland inte. Ett yrkande är förstås alltid lättare att förhålla sig till.

Önskemålet denna gång handlade egentligen om en fortsatt diskussion från nämndens höstkonferens om utbildningsprogram och tillhörande utbildningsplan.  Synpunkterna togs även av andra ledamöter vilket jag tycker var bra. Bland annat önskade vi att mallar och riktlinjer tas fram för hur utbildningsplanerna ska se ut.

Man kan ju förstås undra hur en utbildningsplan eller kursplan kan bli en facklig fråga. Det blir den så fort planen sätts i verket. Då finns ett åtagande gentemot den studerande. Har inte studenten och läraren/institutionen samma bild vad som ska hända under hela utbildningsprocessen och hur det ska göras, kan det uppstå arbetsmiljöproblem (kanske som en följd av en rättsosäkerhet, typ ett ifrågasättande av en myndighetsutövning eller svårighet att utföra ett myndighetsbeslut). Olika tolkningar skär bilden. Därför är det så viktigt att tänka efter före och ha så genomskinliga dokument som möjligt. Och där varje dokument har en specifik uppgift.

Jag menar att en utbildningsplan är ett juridiskt dokument som binder både institution och student. Samma sak gäller för en kursplan. Det gäller att säga lagom mycket och lagom litet. Planerna måste dessutom fungera i de ”juridiska administrativa” systemen.

Jag har en sak gemensam med Placido Domingo - jag har inte sjungit men väl dansat med Birgit Nilsson - jag föreställde en skugga...

Tisdag, Oktober 06, 2009

Grattis DSV och Kista folkhögskola

Grattis DSV till val av samarbete med Kista folkhögskola. Om än ett första litet steg, se SU:s pressmeddelande. Målsättningen är att öka intresset i sk studieovana miljöer och öka mångfalden av studerande på DSV:s utbildningar. Det är en klok väg att gå via sitt närområde och via en folkhögskolemiljö. Stockholms universitet samarbetar redan med 9 folkhögskolor via TÖI och det är enbart positivt. Detta lär väl bli den tionde folkhögskolan för SU.

Jag väntar med spänning på vilken institution/fakultet som blir först med yrkeshögskoleutbildning, ytterligare en möjlighet enligt  den nya yrkeshögskoleförordningen från 1 juli 2009.  (Jag hoppas att det blir humanistiska fakulteten som blir först med att våga sig på att bryta ny mark.)