Visst blir man lite piggare om man tillåter sig att skratta lite då och då.
Man kan ju tro att fakultetsnämndens möten måste vara gravallvarliga. Men så är det inte. På senaste humanistiska fakultetsnämndens möte inbjöds vi till improvisationskomedi. Egentligen hände inget märkvärdigt mer än att ordförande byggde upp mötet med lite stickord här och där till en viss – hum - fnissnivå. Så i ett beslutsärende ställdes en fråga till ordförande. Ordförande i sin tur blev knäpptyst. Ögonen glittrade, mungiporna drogs uppåt. Kunde man ana att en inre kamp pågick för att hålla anledsdragen någorlunda i skick? Tystnaden tycktes vara oändlig och alla tänkte först ”Har han glömt frågan???” och sedan ”Har han somnat???” och sist ”Vad har händer??” Och så kom det. Pang, mitt i prick – en kort avslöjande mening - ett drag av satir, ett härligt svar. Vi skrattade!
Några dagar senare inbjöds jag till en provföreläsning, i vanliga fall en ganska nervös tillställning för den sökande. Det visade sig bli en ganska uppsluppen och roligt föreläsning. Helt plötsligt var vi djupt involverade i hur man i en TV-komedi kan översätta ”egg with little soldiers” (som visade sig vara en typisk engelsk frukosträtt). Ägg med små soldater? Fattiga riddare? Ägg och rostat bröd? Ja, alternativen tycktes oändliga. Jag fick en dos rolighetsfaktor och en dos kompetensutveckling.
