Alla har hört det, om och om igen. Olika varianter på temat "man ska inte ställa svaga grupper mot varandra". Det är nog det enskilda uttalande som irriterar mig mest. Frågan är om det inte till och med är mer irriterande än enfrågerörelser. De frågor som måste följa på detta påstående är naturligtvis "Nähä, varför inte det?" och "Hur kan vi undvika det?".
Den som inte lever i paradislandet där mjölk och honung (för att inte tala om skatteintäkter) finns i överflöd kommer alltid att ställa saker och ting emot varandra. Det må vara jobbigt att tänka på det, men varje gång jag köper en dyr latte så hade jag kunna använda pengarna till att vaccinera fattiga barn och därmed väsentligt förlänga deras förväntade livslängd. Detta inser jag, och köper ändå en ny latte.
Livet betår av avvägningar. Att DN:s Jenny Jewert finner det svårt att jämföra värdet av yrkesfiskarnas ansträngningar med sportfiskarnas naturupplevelser innebär inte att vi i praktiken inte måste göra det.
På samma sätt är "svaga grupper" av naturliga skäl mer beroende av det offentliga än andra. Statens budget, liksom kommunens och landstingets, är därför en monumental övning i konsten att ställa svaga grupper mot varandra.
Varför förneka detta?
Meningen med Jenny Jewert blev nog lite fel. Det saknas ett "inte" tror jag. Annars har du förstås helt rätt. Dessutom så förekommer ibland varianten "ställ inte grupper mot varandra" utan adjektivet "svaga". Det är ännu mer befängt och extra irriterande eftersom när man för höra det från partier som bygger sin ideologi på att företräda vissa intressegrupper.