Blog-kollegan Rolf Jacobsson länkade helt diskret till en sida med blogstatistik för SU i sin senaste blog. Inte helt lätt att förstå de olika sätten att mäta. Men efter lite trixande har jag kommit fram till att det mest lästa bloginlägget från undertecknad under 2008 hittills var den som handlade om att Sherwoodskogen inte var någon skog. Det var ett sätt att förmedla lite landskapshistoria i kvällstidningsrubrikens form och det var kul att den besökts 315 gånger. Mer förvånande är att min blog från 2006 om stensträngsystemens datering hittillls under 2008 (!!!) klickats fram 171 gånger. Under 2007 toppade den listan med 235 besök och publiceringsåret 2006 toppade den listan med 183 besök. 1972 började jag att forska om stensträngar, 1983 disputerade jag och jag trodde att jag med sammanfattningen i Det svenska jordbrukets historia (1998) kunde lägga detta bakom mig och försöker desperat i denna blog rikta uppmärksamheten på andra aspekter av landskapet -- inte minst de som drivs fram av dagens högt uppdrivna råvarupriser.
Men stensträngssystemen förföljer mig uppenbarligen!!! Det har alltid varit spännande akademiska diskussioner om detta -- för mig började det vid luciatider 1972 då Evert Baudou besökte kulturgeografen för att presentera sina preliminära resultat från Hallebyundersökningen. Stämningen var tät i seminarierummet på Norrtullsgatan då Baudou presenterade vad han menade var bevis för att stensträngssystemen var från yngre järnålder eller medeltid -- i motsättning till de kulturgeografiska undersökningarna som pekat på äldre järnålder. Kanske inte lika viktigt som dagens börsdrivna landskapsomvandling, men en rejäl utmaning för en ung kulturgeograf och uppenbarligen ännu av intresse för en liten skara blogläsare.
Det är mycket bra att en så info-givande lämningstyp får intresse. Tyvärr är dateringen enligt normal arkeologisk tradition mycket problematisk. En stensträng har ju inte byggts, utan den har uppstått ur en mur, successivt förfallen till stensträng eller medvetet raserad. Och även som stensträng undergår den förändringar och påverkas på en mängd olika vis. Därmed är det avgörande vad man vill datera. Är det muren, dvs. i dess upprättstående funktionstid, ombyggnad eller flyttning eller stensträngen eller något den råkat ut för under sin tid eller något annat? Det säkraste arkeologiska sättet att datera är nog inte kol under stenar i strängen, utan strängens relationer till andra fenomen som är lättare att datera, dvs. stratigrafier av olika slag, främst funktionsstratigrafier. Därvid kan geografiska förhållanden inom en undersökt plats vara avgörande. Om man vill datera muren med kol under strängen krävs en ytterst detaljerad förståelse för strängen just där provet tas. Kunskap till sådan förståelse är rätt sällsynt, tyvärr. Tänker man fel är det lätt att hamna i t.ex medeltid. Eller få ett TPQ för några stenars tillkomst i strängen. Den gode Baudou hade fel, stensträngarnas ursprung tillhör fortfarande romersk järnålder och folkvandringstid. Läs ?Hägnadsmurar och rydskogar? av Alf Ericsson och mig. Det är det bästa som skrivits om strängarnas arkeologi. /Gert Franzén
Ja!! Det är verkligt spännande med datering av stensträngar. Jag hoppas ingen uppfattade att jag tyckte det var mindre värt. Slutsatserna om dateringen handlar ju om vilken typ av jordbruk, vilken typ av äganderättssystem och vilken typ av samhälle vi hade för 1500-1800 år sedan. Och sättet att datera stensträngar sätter fokus på helt andra processer i än t.ex. metoden för att datera en grav eller en fibula: det långsiktiga resultatet av människors arbete över århundraden, stenmurars bevarande och stenmurars långsamma eller hastiga förfall. Därför blir stensträngsdatering en skiljelinje mellan olika typer av arkeologi. Det är nog därför som det fortfarande upplevs som så brännande.
Ja, man kan ju förvånas, som Du gör, över vilka ämnen som får flest träffar. Men jag förvånades mest över ANTALET träffar - och gladdes. Vi möts ju hela tiden av så mycket information vi inte orkar ta emot, och så söker så många sig ändå vidare till diskussioner om landskapshistoria, råvarupriser och märkvärdiga typer av jordar. Det fungerar alltså att ta den s k tredje uppgiften på allvar; det finns ingen anledning att hänga läpp för att TV inte rapporterar från akademiska seminarierum utan diskussionerna letar sig alltså vidare och nya samtal uppstår. Tycker det var hoppingivande statistik Du berättade om! Och debatten ovan om datering av stensträngar var intressant för den som inte vet något i frågan, men dock befinner sig omgiven av fornåkrar och rösen. De meddelar sig, kan jag berätta, när jag nu har tillfälle att trava omkring bland dem i Alva och omgivande socknar.